Föreläsning om försvar och säkerhet, distriktsmötet 23/1

Förste sergeant, Robert Ericsson från SD Stockholm höll på distriktsmötet den 23/1 en mycket intressant föreläsning om vårt en gång så stolta försvar som under storhetstiden kunde mobilisera en miljon man till att idag bestå av ett klent yrkesförsvar.

Nedan sammanfattar jag föreläsningen kort.
Man är sig själv närmast, konflikterna är där borta någonstans och ”det händer inte oss”. Sverige har skrotat, skurit och dragit ned på försvaret för att kunna lägga pengar på det som är nära människan. För de styrande har detta varit ett sätt att vinna röster, givetvis.

Men hade någon talat om för folk -87, att Berlinmuren kommer att falla om två år, så hade denne troligtvis blivit utskrattad och hånad. Berlinmuren föll -89.

Det ligger i människans natur att skjuta ifrån sig sådant som är obehagligt. Vi vill gärna leva i vårt trygga nu, rycka på axlarna och säga att det sker inte här och det händer inte oss, men vi måste förstå, att vi idag inte längre kan kalla oss neutrala. Vi har styrkor i Afghanistan, vilket faktiskt innebär att vi är delaktiga i kriget. Vi är där och för krig, även om regeringen hellre kallar det för ”en komplicerad insats”.

Det försvar som tidigare generationer gett oss har vi avvecklat bit för bit och skurit i, så till den grad att vi till och med skulle få svårigheter att klara av en ny Estoniakatastrof.

Vi behöver bygga upp ett folkförsvar där vi alla gör vårt, återinföra den allmänna värnplikten, förordna vidareanskaffning av uppgradering av planen, sammanslå kustbevakningen med den kungliga flottan, anpassa efter att terrorhoten faktiskt ökat sedan vi gick in i Afghanistan(!) och så vidare. Det finns massor som skulle behöva göras för att återfå ett starkt försvar.

Kostnader? - En hemförsäkring måste få vara prioritet. Om ”olyckan” är framme står vi handfallna. Varje nation behöver ett starkt försvar!

Robert Ericsson berättar vidare om en föreläsning han var på, som hölls av en finländare. Någon kritiserade att finländarna lägger en massa "onödiga" resurser på försvaret och en man frågade ironiskt om finnarna var rädda för Ryssland, varpå finländaren svarade - Ja inte är vi rädda för Sverige i alla fall!

För den som är intresserad och vill veta mer är Kungliga Krigsvetenskapsakademins blogg bra, där ovan nämnda talare Robert Ericsson även ibland skriver repliker.

http://krigskonster.blogspot.com

Stig Henriksson: Hantera Sverige, inte SD!

"Hantera Sverige, inte SD!" Kommunalråd, Stig Henrikssons uppmaning på sin blogg på Fagerstas lokala Vänster-hemsida.

"Få saker har gynnat SD så mycket som den intensiva kamp Vänstern berömmer sig över att ha fört. Det vill säga när den förts på det principiellt felaktiga, men också taktiskt särdeles förfelade sättet, att störa möten eller rent av att misshandla bärare av misshagliga åsikter".

Stig Henriksson kallar det principiellt och taktiskt fel att misshandla sverigedemokrater? Borde inte ett fördömande vara på sin plats när det kommer från hans eget partis led, oavsett vem som blir misshandlad?

"Än mer garanterat kontraproduktivt är det som väljarna i allmänhet och SD:s i synnerhet ser som organiserad mobbning. Vägra vara i samma rum, vägra hälsa och stänga ute från rum ens parlamentariska styrka bör ge tillträde till".

Märkligt av Henriksson att uttrycka sig så, då vi upplever honom just sådan. Han står i dörren och skakar hand med alla som kommer men när SD dyker upp så vänder han och går. När SD lägger förslag om en tyst minut mot terrorism så avbryter han mötet i 5 minuter, kommer tillbaka och godkänner förslaget men innan den tysta minuten hålls förklarar han att endast en liten del av terrordåden begås av islamister, trots att ingen nämnde islamister, varför? För att det var SD:s förslag? Är det detta han sedan går ut och kallar kontraproduktivt så lever han inte som han lär.

Vidare menar Henriksson att det dåliga SD-stödet i kommuner som Danderyd, Täby, Stockholm och så vidare beror på antingen att där bara bor fina människor och humanister eller att där vare sig finns andra invandrare än de som städar kontoren och hemmen, inga större grupper av marginaliserade "fattiga, vita" och inte heller någon rädsla för vart samhällsutvecklingen är på väg.

Det senare alternativet ligger nära sanningen, men Henrikssons analys brister, när hans politiska korrekthet gör att han inte kan se att sådana problem är ett resultat av ett systemfel som han själv varit med och skapat. Så i Täby, Danderyd med mera behövs inte SD:s politik eftersom låg invandring betyder -liten risk att misslyckas med integrationen. Vi är ett parti som kommit ur missnöje över dåligt förd invandringspolitik. På senare år har vi mognat och breddat vår kompetens och vi är fortfarande det enda partiet som vågar ta i att Sveriges invandringspolitik är misslyckad.

"Vi har faktiskt inget invandrarproblem" skriver Henriksson. Han får gärna definiera "invandrarproblem" för som SD säger, så är det inte invandrarna som är problemet, det är systemets pekpinnar som är ett problem. Pinnarna som höjs mot den som ifrågasätter att exempelvis Coop i Fagersta säljer halalslaktat kött, vars slakt strider mot svensk lag, pinnarna som tystar den som sätter sig emot att "extra insatta skolpengar" i kommunen ska gå till hemspråksundervisning istället för att stärka det egna språket när ord som broshan, fucked up, chilla osv, som inte hör hemma i vårt språk, breder ut sig bland Fagerstas ungdomar. Henriksson är så upptagen av att hålla i pekpinnarna att han helt missar att han faktiskt har blivit den där mobbaren som han så förkastar.

Man får inte yppa någonting som kan tolkas negativt om invandringen och även om det inte är invandrarna, utan politikerna man kritiserar så är pinnarna där och varnar en från att vara "främlingsfientlig". Sverigedemokraterna är främlingsfientliga och dåliga, det vet väl alla? Ja det är väl klart att alla vet, det är ju vad resten av politikerna och media säger så det måste ju vara så för de vet ju vad de pratar om, eller?

Henriksson vet i alla fall: "De har ett , säger ett, namn på valsedeln, de har inget lokalt program, bedriver ingen lokal valrörelse och skriver inte ens en insändare (i alla fall under eget namn)."

Utan partistöd i Fagersta var det svårt att bedriva valrörelsen så som vi velat. Det blev inget lokalt utskick och de plakat som sattes upp vandaliserades av Ung Vänsters klistermärken och revs ned. Vi blev nekade att deltaga i biblioteksdebatten. Insändare skrevs men man kan tyvärr inte kräva att få dem publicerade. Det stämmer att vi hade en man på listan och att vi har svårt att fylla stolarna då vi växer snabbt. Det är också svårt att hitta folk som i det rådande samhällsklimatet vågar riskera arbete, vänner eller till och med sin egen säkerhet. Efter inträdet i riksdag och kommun, har det blivit lättare och vi ser att det går åt rätt håll. Det är fler som ansluter sig till oss, vi har bättre ekonomi och mer plats i media.

Men åter och åter: Vi vill inte kasta ut någon, bara minska invandringen, börja värna den egna kulturen igen och föra en mer human och ansvarsfull invandringspolitik. Jag håller med om att SD har en annorlunda politik än vad man idag är van vid i Sverige, men nationalistiska tankar är ingenting nytt så Henriksson kan lugnt lägga pinnarna i byrålådan och leva som han lär:

Hantera Sverige, inte SD!